1659 - Eskilstuna får stadsprivilegier
»Den 25 oktober 1659 befann sig kung
Carl X Gustaf i den lilla staden Nykøbing
på Falster i Danmark. Hans armé hade
segerrikt tågat över Lilla och Stora Bält.
Sverige hade blivit en stormakt. Kungen
ville nu skapa ett äreminne åt sig genom
att ge sitt namn åt en stad i centrala
Sverige. Valet föll på Eskilstuna. I ett brev
förkunnande han att staden skulle heta
Carl Gustafs stad.«
Bror-Erik Ohlsson
Programblad Eskilstuna 333 år, 1992
Sveriges dåvarande kung Carl X Gustaf erbjöd 1654 Reinhold Rademacher ett privilegiebrev med generösa möjligheter för att driva ett järnmanufakturverk.
Kungen ville att Rademacher skulle flytta sin verksamhet med smide och tillverkning av metallvaror från Kirkholm i dåvarande Livland till Eskilstuna. Enligt brevet skulle han få tillgång till både mark, vattenkraft, smedjor och lärlingar, liksom tullfrihet och andra förmåner. Till detta 20 års ensamrätt på all sin tillverkning. Naturligtvis kom detta privilegiebrev inte utan motkrav, i gengäld förband sig Rademacher att tillse landet med en mängd järnföremål, alltifrån synålar till vapen.
Detta monopol som Rademacher fick på finsmide är naturligtvis en viktig faktor till att Eskilstuna fick stadsrättigheter. Faktum är att han erhöll två olika privilegiebrev på samma dag, där det ena gav honom rättigheterna att utföra samma uppdrag på plats i Kirkholm och det andra visade på riktlinjer för hur verksamheten skulle flyttas. Valet av Eskilstuna kom sig av att kungen sökte en stad i mitten av Sverige och att man då insåg fördelarna med att det var nära till den växande huvudstaden och att Eskilstuna hade möjligheter till bra gruvdrift, vattenkraft och skogar. När Rademacher så kom över till Sverige 1656 med smeder och soldater, var förutsättningarna för skapandet av Carl Gustafs stad de bästa tänkbara.
Om man nöjt sig med att en självständig stad faktiskt bildas av att staden har en egen domstol, då hade vi fyllt 350 år redan den 15 maj förra året. Så enkelt var det tyvärr inte, utan Torshälla som själv varit stad sedan medeltiden menade att deras bestämmanderätt fortfarande gällde över Eskilstuna och att den nya domstolen bara skulle styra Rademacher och hans anställda. Rademacher ansåg att frågan måste utredas och författade ett brev till kungen som vid tillfället befann sig i Nykøbing på Falster i Danmark.
Svaret lät inte dröja, utan i oktober 1659 avgjorde kungen tvisten i ett brev där han förklarade att Torshälla inte på något vis hade med Eskilstuna att göra och att detta omfattade samtliga eskilstunabor. Kungen är mycket tydlig på den punkten och skriver att staden skall styras »uthan någon dependence av Torsilia Stadh« samt att Rademacher och övriga eskilstunabor skall »föra och bruka sitt egit Signete«. Kung Carl X Gustaf undertecknade brevet den 25 oktober 1659 och detta datum räknas därför som den dag då Eskilstuna grundlades.
Egentligen gav kungen stadsprivilegierna till två städer, Carl Gustafs stad och Eskilstuna, men Eskilstuna kom att bli det namn som gällde för båda, trots att de inte formellt förenades förrän 1833.
Carl X Gustaf född 1622, död 1660. Kung av Sverige mellan
1654 och 1660. Son till pfalzgreven Johan Kasimir och Karl IX:s
dotter Katarina. Deltog i trettioåriga kriget från 1642 och
framtvingade freden i Roskilde 1658. Gift med Hedvig Eleonora
av Holstein–Gottorp och hade med henne sonen Karl XI, som
efterträdde honom.
Reinhold Rademacher född 1609, död 1668, livländsk
industriman av nederländsk börd, föregångare inom svenskt
fi nsmide. Rademacher kallades till Sverige av Carl X Gustaf för
att främja Eskilstunas utveckling. Han fl yttade sina fabriker från
Livland till Eskilstuna och anlade omkring 1656 manufakturverk
för förädling av järn, stål och koppar. Han har namngett
Rademachersmedjorna och ligger begravd i Torshälla.
Text: Annelie Nyström
