Som engagerad Eskilstunabo har jag med stort intresse följt vår kommuns resa. Från en stolt industristad till en modern kommun som nu tar täten i klimatomställningen och nyligen utsågs till Sveriges Miljöbästa kommun 2024. Eskilstuna nöjer sig inte med att vara en i mängden, vi strävar efter att vara en föregångare, en testbädd för framtidens lösningar. Att återkommande rankas högt i miljömätningar är ett kvitto på att vi är på rätt väg, men arbetet är långt ifrån klart. Det handlar om att väva samman vårt industriella arv med en hållbar framtidstro, och det är en resa jag tycker är otroligt spännande att följa.

En helhetssyn på klimatomställning från transport till energi

Eskilstunas klimatarbete är inte en isolerad företeelse, utan genomsyrar hela samhällsbygget. Kommunen har antagit en ambitiös klimatstrategi med siktet inställt på klimatneutralitet. Det handlar inte bara om att minska utsläpp, utan om att bygga en robust och attraktiv stad för framtiden. En central del i detta är synsättet att Eskilstuna ska fungera som en testbädd, där nya idéer och tekniker kan prövas i verklig miljö. Detta sker i nära samverkan mellan kommunen, vårt lokala näringsliv och akademin, bland annat Mälardalens universitet. Denna samverkansmodell tror jag är nyckeln till framgång – att vi gemensamt tar ansvar och driver utvecklingen framåt.

Hållbara transporter i fokus

Transporterna är en av de stora utmaningarna i klimatomställningen, och här gör Eskilstuna betydande insatser. Jag tänker särskilt på förstudien ’Stadens resa’, som undersöker hur vi kan ställa om till elektrifierade tunga fordon – en nödvändig pusselbit för att minska utsläppen. För att accelerera utvecklingen har kommunen initierat branschkluster där åkerier, fastighetsägare och transportköpare kan mötas och hitta gemensamma lösningar för omställningen. Det är uppmuntrande att se att kommunens egen fordonsflotta redan ligger långt fram; över 72 procent av transporterna sker med förnybara drivmedel och andelen elbilar ökar stadigt. Dessutom har vår kommunala omlastningscentral, som drivs av Eskilstuna Logistik och Etablering, en viktig funktion i att effektivisera godstransporterna och minska antalet tunga fordon i stadskärnan genom smart samordning och optimering av logistikflöden.

Energiomställning i praktiken

Energi är en annan hörnsten i klimatarbetet. Här fokuserar vi i Eskilstuna både på att minska förbrukningen och att ställa om till förnybara källor. Energieffektivisering är A och O, och det stora upprustningsprojektet med energifokus (UPMEF) i kommunens egna fastigheter som skolor och vårdboenden är ett utmärkt exempel som syftar till att kraftigt minska energianvändningen och samtidigt förbättra inomhusmiljön. Likaså är projektet ’Energitrappan storkök’ viktigt för att minska energianvändningen i våra offentliga kök. Samtidigt utforskas nya lösningar som energigemenskaper, där byggnader kan dela överskottsenergi mellan sig. Vi satsar också på energilagring, med allt från batterier i fastigheter och vid ishallen till en större batteripark och planer på innovativ värmelagring i sandlager. För att samla alla goda krafter finns Energy Evolution Center (EEC), en viktig samverkansarena för energiomställning där kommun, näringsliv och akademi möts för att utbyta erfarenheter.

Cirkulär ekonomi och resurshantering mer än bara återvinning

När man pratar om Eskilstunas miljöarbete är det omöjligt att inte nämna ReTuna Återbruksgalleria. Som världens första i sitt slag har ReTuna satt Eskilstuna på kartan internationellt och visat att återbruk kan vara både storskaligt och kommersiellt gångbart. Jag besöker ofta gallerian och blir lika imponerad varje gång av kreativiteten och entreprenörskapet som blomstrar där. Det är en plats som verkligen förkroppsligar tanken på en cirkulär ekonomi, där avfall ses som en resurs istället för ett problem. Men ReTuna är bara toppen av isberget. I anslutning finns nu också en byggåterbruksdepå i samarbete med Beijer Byggmaterial, vilket visar att återbrukstanken sprider sig till fler branscher, särskilt den resursintensiva byggsektorn. Kommunen har också ett internt system för återbruk av möbler och inventarier inom sina egna verksamheter, och genom projektet ’CirkuLäran’ får förskolepersonal utbildning och tillgång till återbruksmaterial för pedagogisk verksamhet. Och så har vi förstås vårt färgsorteringssystem för hushållsavfall med sex olikfärgade påsar – ett system som kräver lite extra av oss invånare, men som möjliggör en hög grad av materialåtervinning och är något vi kan vara stolta över.

Den cirkulära tanken genomsyrar även bygg- och anläggningssektorn på bredare front. Kommunen är aktiv i att testa och implementera nya, mer hållbara lösningar som grön asfalt (som tillverkas vid lägre temperaturer vilket sparar energi) och klimatförbättrad betong (som använder alternativa bindemedel för att minska koldioxidutsläppen vid tillverkningen) i sina projekt. Att arbeta med cirkulär masshantering, där schaktmassor från ett bygge kan återanvändas i ett annat istället för att köras till deponi, är ett annat smart sätt att spara resurser och minska transporterna. Den nya jordsorteringsanläggningen är ett konkret exempel på hur vi tar hand om våra resurser på ett bättre sätt och minskar behovet av jungfruliga material.

Planering för framtiden att bygga en motståndskraftig stad

Hållbar stadsplanering handlar om att bygga en stad som inte bara är miljövänlig idag, utan också robust och anpassningsbar för framtidens utmaningar, inklusive ett förändrat klimat. Att förstå våra lokala klimatförhållanden, som att den genomsnittliga högsta temperaturen under sommarmånaderna kan nå runt 23°C enligt data från närliggande mätstationer, är viktigt när vi planerar nya bostadsområden, parker och infrastruktur. Grönska och vatten i stadsrummet blir allt viktigare för att skapa behagliga miljöer och hantera värmeböljor, och byggnader behöver utformas för att klara både varmare somrar och potentiellt mer extremväder.

En stor utmaning är att balansera behovet av tillväxt och utveckling med kravet på hållbarhet. Etableringen av stora verksamheter, som exempelvis inom Eskilstuna Logistikpark i Kjula som uppmärksammats i studier kring landskapspåverkan, är positivt för jobb och ekonomi, men det är avgörande att vi noggrant analyserar och hanterar påverkan på landskapet, miljön och lokalsamhället. Det kräver en långsiktig och ansvarsfull planering där olika intressen vägs samman. Som jag ser det handlar det om att bygga vidare på Eskilstunas styrkor och samtidigt säkerställa att utvecklingen sker på ett sätt som gynnar alla invånare och respekterar planetens gränser.

För att lyckas involveras även näringslivet aktivt. Genom initiativ som klimatfärdplaner vid upphandling, förstudien ReSMEtuna (som stöttar små och medelstora företag att utveckla cirkulära affärsmodeller), och ett lokalt klimatåtagande (där företag frivilligt antar klimatmål), skapas förutsättningar för företagen att vara en del av lösningen. Att erbjuda klimatledarutbildningar är ytterligare ett sätt att stärka kompetensen och engagemanget hos lokala företagsledare. Det är tydligt att kommunen ser samverkan som en grundbult i klimatarbetet.

Eskilstunaandan en drivkraft för en grönare morgondag

Det som gör mig mest hoppfull när jag ser på Eskilstunas klimatarbete är den anda av samarbete och framåtanda som präglar mycket av det som görs. Visst finns det utmaningar kvar, men viljan att testa nytt, att lära av varandra och att gemensamt sträva mot ett mer hållbart samhälle är påtaglig. Att Eskilstuna återkommande rankas högt i miljömätningar, som när vi placerade oss på sjunde plats och uppmärksammades som en av Sveriges bästa miljökommuner i Aktuell Hållbarhets granskning, är ett bevis på att det hårda arbetet ger resultat och stärker stoltheten hos oss som bor här.

Kanske är det något i vår historia – den gamla industristadens förmåga att ställa om och anpassa sig – som nu tar sig uttryck i en drivkraft att leda den gröna omställningen. Oavsett vilket så är det tydligt att Eskilstuna inte bara förvaltar sitt arv, utan aktivt formar en framtid där hållbarhet och livskvalitet går hand i hand. Resan fortsätter, och det krävs ett fortsatt engagemang från oss alla – kommun, företag och invånare – för att vi ska nå hela vägen fram. Att föra dialog och dela information för att involvera fler i omställningen är också en viktig del. Men jag är övertygad om att vi, med den anda som finns här, har goda förutsättningar att lyckas skapa ett ännu bättre och grönare Eskilstuna för kommande generationer.